Åhh vad jag uppskattar ett gott samtal.
Det behöver inte alls innebära att vi är överens. Att ha olika åsikter kan leda till ett ännu bättre samtal och man lär sig att tänka på ett nytt sätt. Kanske den åsikten inte är så dum? Varför har jag inte tänkt så förut?
Däremot finns det "samtal" som jag bara tappar totalt intresse för. När jag inser att samtalet blivit en övertalningskampanj tappar jag totalt lusten. Vi har alla våra sanningar och så måste det få vara. Låt oss samtala om våra olika sanningar !
Sen finns det ju samtal eller ämnen man aldrig funderat på förut. Ämnen som av någon anledning aldrig blivit tänkta - snacka om att vidga vyerna!
Det sägs att det finns två saker man inte ska diskutera, politik och religion. Varför då? Jag har en tro men det är helt upptill dig om du har det eller inte. Jag lyssnar gärna på dig som tycker/tror något annat. Jag är inte satt på jorden för att frälsa alla i min omgivning. Sorry!
Politik? Jätteviktigt men inget man behöver bli osams om. Jag röstar på V och det står jag för, du får rösta som du vill. Tänker aldrig dra igång en jättediskussion om det - däremot har jag väldigt svårt att acceptera det rasistiska partiet SD. Min akilleshäl.
När det sk samtalet innehåller skrik, svordomar vartannat ord, polemik hån eller via sms STORA BOKSTÄVER väljer jag att backa.Där tappar jag lusten och vill inte tappa ansiktet som min samtalskamrat precis gjort. Jag har varken lust tid eller ork att säga emot på samma sätt. Då stänger jag av . Då är de inte ett samtal längre
Det sorgliga är att det oftast är vuxna som inte kan föra ett vettigt samtal. Hormonstinna tonåringar har jag en förståelse för men vuxna...
Inte konstigt det är krig i världen?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar