Syskonkärlek

Det är så rart med barn. Jag har två tonåringar i min vård varannan vecka och det ska gudarna veta att det kan gå hett till mellan varven.

Min son har en förkärlek för att reta sin lillasyster till vansinne. Han har i perioder mer eller mindre hållit på med det i hela hennes snart femtonåriga liv. Hon å sin sida uppskattar det inte alls och ska sanningen fram är hon EXTREMT lättretlig, vilket inte gör det mindre kul att reta henne.

Jag har fått byta rent i hennes säng efter att sonen pruttat på hennes påslakan, lagt sina skitiga kallingar på detsamma, rapat i hennes örngott  eller talat om för henne att han sett STORA kryp i hennes säng. Han berättade även väldigt ingående samt visade förstorade bilder på kvalster för henne. Den natten skulle hon stå och sova mitt på golvet för de fanns ju överallt hade den snälla storebrodern berättat.

Häromkvällen satt jag, sonen samt hans flickvän i köket och pratade " som vuxna". Men så fort flickvännen gick ut genom dörren så bara förvandlades han till en jättebäbis på 3 år. Snabbt som ögat in på syrrans rum och larva sig så att hon exploderar och skriker. - MAMMA SÄG ÅT HONOM!!!!!!  Jag sa - Ge dig nu, hon uppskattar inte dina skämt. Men han måste ha haft en vaxpropp eller nått för larvet bara fortsatte utan att han tog notis till mig.

Dottern skriker igen - MAMMA TA BORT HONOM!!! Ja, det vore kanske effektivt om det nu inte vore så att han är rätt mycket starkare än sin gamla mamma.  Jag säger till honom - IGEN men föga händer.

Till slut skriker dottern i falsett - MAMMA KOM OCH TA BORT HONOM, HAN ÄR JU DIN JÄVLA UNGE!!!

Ööööh, ja iofs har hon ju rätt i det men.. Mer hann jag inte tänka föränn lugnet lade sig.. fattar inte vad som hände men kanske vaxproppen släppte i sonens öron efter dotterns skrik i höga C?! 

Men som med allt larvigt som mina änglar håller på med har de fått de av sin pappa..*host host* bara så ni vet!!