Det börjar bli tjatigt, jag vet!
Men jag hade ett intressant samtal med den store filosofen och otroligt ödmjuke och inte alls egocentriska sonen. Samtalet började med att jag frågade vad som skulle behövas för att han skulle kunna bo ( och äta framförallt) hos sin pappa ett tag blev svaret: - Pengar, mutor funkar på mig!
När han sedan förklarar att han tycker att jag bor bättre till, närmare till skolan och träningar frågar jag: -Om jag exempelvis skulle flytta till Holmsund, blir jag av med dig då? - Nä mamma, men jag skulle inte orka ta mig till skolan och det vore väl inte så bra va`??????
Herregud, det blir nog som jag önskade för fem år sen - Min lilla kille ska bo hos sin mamma hela livet!!!!
Vad har jag ställt till med???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar