Lägesrapport

Jag och min lilla koja...

börjar att komma överens.

Att flytta från 90 kvm till 28 kvm är en omställning. Att dessutom båda ungarna lämnar boet samtidigt är en STOR FET omställning. De första två dygnen var det tårar och förtvivlan.-Vad har jag gjort? Hur blir det nu? Ska jag bo alldeles ensam? KAOS!!! 

Jag känner mig själv rätt väl och VET att förändringar känns även om de är till det bättre. Konstigt men sant. Samtidigt som jag fått det jag ville ( en liten billig lägenhet centralt) kändes det åt helsicke!!  

Men nu så tampas vi rätt bra ihop kojan och jag. Med mina egna (dock mycket få) saker på plats, en bäddsoffa, ny matta och lite småfix har det artat sig riktigt bra!! Visst, det är litet men jag har det jag behöver och med en bäddsoffa på plats kan min favorithöna komma till sin mamma och sova när hon vill. Att dessutom sonen tittar in en gång i veckan på middag gör mig otroligt glad. Sen att det går tokfort att städa är inte dumt alls!!

Att vara 43 år och bo ensam på 28 kvm var absolut inget jag hade drömt om men bara för att det inte blir som man tänkt sig  behöver det inte betyda att det blev sämre!! Fast när jag är 60 så SKA jag vara särbo med en oljeshejk och bo i värmen - det har jag bestämt!!!! 

Bye bye och välkommen på kaffe om ni har vägarna förbi!