Oplanerat

Vid det här laget skulle jag ju ha ett vettigt liv!

Jag skulle ju bo i ett fint hus och ha en sommarstuga vid havet.

Jag skulle ju ha ett  jobb jag trivdes med och en bra lön.

Jag skulle ju vara gift med mannen i mitt liv och leva familjeliv.

Istället blev det singelliv i en sunkig lägenhet, arbetslös, fattig och inte ens ett litet tvåmanstält man kan campa med vid någon sunkig inlandsjö äger jag. Hur blev det såhär? När slog livet till? 

Med med lite eftertanke så är det nog en himla tur att  drömmar inte alltid slår in...