Det börjar gå upp mer och mer för mig vad mina barn är för mig.
De är min identitet!! De är allt jag har!! De är de enda viktiga i mitt liv!!
Har ångest över hur den här sommaren ska bli.
Dottern är borta hela sommaren och ska en vecka utomlands med sin pappa.
Sonen ska jobba i Norge, åka på samma resa som sin syster och även på en resa till Tjeckien med sitt lag.
Vem ska jag sörja för och pyssla om? Hur blir det att alltid sova ensam i lägenheten? Äta och slappa i soffan utan sällskap? Herregud jag är ju ingen utan mina barn!!
Jag måste ta mig i kragen och göra något konstruktivt av detta!
Du skall ta hand om dig själv...pyssla och dona med bara dig :) och sen tar vi et glas vin någon gång nu och då :)) kramelikram
SvaraRadera